fredag 13 december 2013

Jag är också en människa. Om feminism.

Jag lyssnade på Maria Svelands sommarprat (lyssna här!), hon pratade om "feministhatet". Att det på 90-talet var populärt att säga att man var feminist bland politikerna. Nu, däremot, är det inte många politiker som säger det. Det verkar inte heller vara så många bland "vanligt folk" som definierar sig som feminister?

Varför är det så?

Är du en feminist?

Vad menas egentligen med feminism?

Så här står det på ne.se (jag har strykit under det jag tycker är viktigast):
feminism är en övergripande teori (förklaringsmodell) och en politisk rörelse. Feminismen utgår från att kvinnor i allmänhet har en sämre ställning än män. Den situationen tycker feminismen behöver ändras. En person som håller med om detta kallas feminist.
Män har till exempel mer makt inom politiken och på andra arbetsplatser. Kvinnor har också ofta lägre lön än män, ibland trots att de gör samma arbete. Kvinnorna sköter mer av arbetet i hemmet, till exempel städningen, matlagningen och uppfostran av barnen. Kvinnors utseende bedöms oftare än mäns och kan ibland verka vara det viktigaste de har. Det bidrar massmedier, reklam och modeindustrin till. Den allra tydligaste formen av förtryck är olika typer av våld mot kvinnor.
Olika feministiska riktningar, feminismer, förklarar orsakerna till det här på olika sätt. Den feministiska politiska rörelsen arbetar också på olika sätt för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. En del feminister menar att kvinnornas sämre ställning kan försvinna genom politiska förändringar och nya lagar. Andra anser att det inte räcker utan att man måste förändra hela samhället totalt.
Olika typer av feminism 
Feminismen kan delas in i två huvudgrupper: essentialistisk feminism och konstruktivistisk feminism. Inom grupperna finns det flera olika feministiska riktningar.
Enligt essentialistisk feminism finns det grundläggande skillnader mellan kvinnor och män som är biologiska, alltså något man föds med. Kvinnor anses till exempel födas med moderliga egenskaper. Sådana kvinnliga egenskaper är minst lika mycket värda som de egenskaper män anses födas med. Ett annat ord för essentialistisk feminism är särartsfeminism.
Konstruktivistisk feminism skiljer mellan biologi och kultur. Enligt den har män och kvinnor olika biologiska kön, men de föds inte med egenskaper som är speciella för deras kön. I stället menar man att det är historien och samhället som har skapat skillnader mellan könen och vad som uppfattas som manligt och kvinnligt. Ett annat ord för konstruktivistisk feminism är likhetsfeminism.


Jag är feminist. Jag anser att flickor och kvinnor missgynnas på olika sätt i samhället, och att det är fel. Det är inte jämställt mellan könen. Så här ojämställt (kanske skulle försöka mig på att mynta ett nytt ord?) var det 2012. Jag tycker att man ska arbeta för att kvinnor ska få bättre förutsättningar.

Jag tror att man till största del blir uppfostrad till en flicka/kvinna respektive en pojke/man. Så jag är mer en likhetsfeminist än en särartsfeminist. Bland det första folk frågar när någon fått barn är om det är en pojke eller flicka. Jag har läst att det inte går att se någon skillnad i utseendet mellan könen på spädbarn, men ändå har folk idéer om att pojkbebisar är "grövre". Här kan man läsa om detta.

Pojke eller flicka? Bild härifrån.
Man har föreställningar om hur en pojke respektive flicka är, därför tillåts till exempel pojkar vara mer bråkiga än flickor. Som jag ser det är det inte konstigt att de därför på ett sätt "blir mer bråkiga", det blir som en självuppfyllande profetia. Detta blogginlägg handlar om "skapandet av knullgubbar", här är en del av texten:

"Pojkar är varken högljudda eller aggressiva av naturen, de är det för att de tillåts att vara det.  Pojkar fostras precis som flickor gör, till att bli något som samhället satt upp ramar och regler för hur de ska vara. Det handlar inte om att flickor ska ta mer plats eller att pojkar ska bli mjukare, det handlar om att lära alla oavsett kön att respektera andra människor."
Att man ofta väljer blått till pojkar och rosa till flickor ser jag som en "symbolsak".

En del säger att "det är naturligt att pojkar gillar att lika med bilar". Precis som att det skulle finnas någon gen eller hormon (?) som gör att pojkar gillar bilar? Bilar har ju inte funnits speciellt länge i mänsklighetens historia - skulle den "genen" ha uppkommit nu? Nej, jag tror att pojkar uppmanas att
leka med bilar, och att de därför gör det mer, att de därför kanske oftare lär sig att gilla det. Vad tror
du?

Men jag tror inte att det är någon som behandlar pojkar och flickor olika av elakhet. Det handlar om traditioner, man ifrågasätter inte, det är något som lärs generation efter generation.

Män tjänar också på ett jämställt samhälle. Till exempel så lärde jag mig när jag pluggade folkhälsovetenskap att män söker vård, speciellt om de har dålig psykisk ohälsa, i mindre utsträckning än kvinnor, trots att de behöver det. De tar också mer risker, gör mer brutala självmordsförsök - fler av dem dör i suicid jämfört med andelen kvinnor som gör självmordsförsök (kvinnor gör dock fler försök).

Precis som kvinnan blir låst i kvinnorollen blir mannen låst i mansrollen. Så ser jag det.

Det handlar inte om någon "kamp mellan könen", jag vill inte ha ett matriarkat istället för, som det varit och är, ett patrikarkat. Ibland uttrycker en del att "jämställdheten har gått för långt", men jämställdhet kan inte gå för långt. Jämställdhet är ju "mitten". Antingen är det jämställt eller inte.


Bild från itspronouncedmetrosexual.com

Det handlar om att ge varandra fler möjligheter att bli de vi vill bli. Det handlar om att ha "tusen möjligheter istället för två" - boktips finns här. Det handlar inte om att det är "fel" med rosa jackor på flickor, eller Superman-dräkt på killar. Om de vill ha det, oberoende av kön, ska de få ha det.

Men jag tror att biologin, generna, arvet påverkar också. Arv och miljö samverkar också. Det är nog inte så "enkelt" som det kan verka.



Jag är feminist.

Är du?



Fortsättning följer...
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar