Ett bokslut inför 40-årsdagen, del 2 - djur

 Andra delen i mitt projekt tänkte jag skulle handla om djur. 

När jag var jätteliten var jag rädd för alla slags djur. En gång när jag var hos min barndomskompis och vi var ute och cyklade en bit från deras hus, började en stor hund (jag tror att det var en golden retriever) följa efter oss. Jag trodde att hen ville äta upp mig, men nu i efterhand har jag förstått att hen säkert bara ville leka. Och jag råkade köra över svansen med min cykel, då trodde jag att hen blev arg. Så jag ville bara fort tillbaka till huset, cyklade verkligen så snabbt som jag kunde. När vi äntligen kom fram sa kompisens mamma att jag hade "fått en chock". Jag visste nog inte vad det var. 

Sedan efter att jag hade gått ett tag hos en dagmamma där det också fanns en bondgård med katter hela tiden, började jag tycka om katter i alla fall. Jag tjatade på mamma och pappa, jag ville att vi skulle köpa två katter från dagmamman och hennes familj. Kommer ihåg lyckan när vi hade katterna hemma på köksgolvet, och hur olika de två katterna var. De var båda svartvita, men honan var så väldigt försiktig, rörde sig knappt, medan hanen var mycket mer busig och med mer fart i, honom döpte vi till Cirkustass. Kommer inte ihåg vad honan döptes till. 

Någon gång när jag gick i mellanstadiet hade vi två grisar, som skulle slaktas inför jul. Vår pappa kom på den eminenta idén att försöka lära oss barn vänster och höger genom dessa varelser, så de döptes till Vänster och Höger. Jag lärde mig för övrigt vänster och höger först någon gång i högstadiet, så detta hjälpte inte mig i alla fall. Jag kommer inte ihåg så jättemycket om grisarna, men att vi umgicks en del med dem och att i alla fall jag blev himla ledsen sedan när de skulle iväg till min farbror (över bron till Nordmarken) i en vagn efter traktorn och slaktas. Min lillebror däremot tyckte att det var väldigt spännande, han skulle bestämt åka med pappa och grisarna. 

Grejen var att min bror sa till pappa när de körde över bron "Nu hoppade Vänster". Pappa trodde att min bror skojade. Sedan kollade han och då var den ena grisen borta. Det visade sig att den visst hoppat, den befann sig mitt på bron. Som jag förstod det fick min farbror komma och skjuta Vänster på bron. Detta blev sedan en historia som berättades under flera decennier (eller, jag kanske överdriver lite). Denna historia berättade jag förresten långt senare i Marocko, när jag var i en liten stad där med en tyska, en norska och en annan svenska (det kommer ett inlägg senare om det). 

I mellanstadiet skulle vi berätta om våra praoplatser. En kille i klassen berättade om en bondgård där han varit. Läraren frågade hur de hade gjort när korna skulle mjölkas. Klasskompisen sa då att "man tryckte på en knapp". 

Jag tror att den enda gången som jag sett en livs levande råtta var i Varberg sent en sommarnatt, den sprang snabbt över torget där. En kompis och jag var på väg hemåt. Det kan ha hänt sådär 2008.  

För länge sedan hade vi kaniner. Vi hade från början två honkaniner som vi tagit över från en kompis familj. Hon och hennes syskon hade döpt kaninerna till Monstret och Idioten, Monstret för att hon hade röda ögon, och Idioten för att hon inte flydde när dörren till buren var öppen. I vår familj fick kaninerna istället namnen Vanillina och Oboyan, efter färgen på deras päls. En sommar hyrde jag en hankanin, jag ville att det skulle bli ungar (fast det sa jag inte till den jag hyrde kaninen av....), den kaninen var en vädur med öronen ner. Han fick ungar med Vanillina, hon var en hermelin och hade öronen rakt uppåt. Alla ungarna fick ett öra som stod upp och det andra som låg ner, de såg väldigt roliga ut!

En katt som betydde mycket för mig var Ajax, han var väldigt klok, väldigt snäll och väldigt gosig! Det var jobbigt när han blev överkörd.  

Ännu en mer tragisk historia om katter kan du läsa här: Megamiss av minimiss

Ett annat tamt djur i Amazonas 2014.

Vi bytte också katter en gång med granntanten, en katt som vi hade gick över till grannen, en katt som hon hade flyttade till oss. 

När jag pluggade spanska en höst i Cádiz, Spanien, var det en kille som hade ursprung i både Japan och Indien som boxades med en vit långhårig hankatt i en konstnärs hem. Jag har ett foto på det som jag scrapbookat. 

Innan jul samma år i Granada såg jag en livs levande åsna som skulle till ett "belén" (julkrubba) i en stor kyrka där. 

Jag har gosat med en kapybara i Amazonas 2014, men den gosade ännu mer med en klasskompis till mig, råkade till och med kissa ner hennes byxor...

När jag blev vuxen skaffade jag först en katt, Hilda (läs om henne här: Inlägg om Hilda), grå och vit, hon lärde sig efter några år att ringa på dörrklockan när hon ville in. Då skrev jag på Facebook att min sambo äntligen lärt sig att ringa på dörrklockan. 

Skaffade en till katt några år senare, som var vit och visade sig vara helt döv, Ester. Hon var ute på en extra lång promenad ett tag, jag blev jätteorolig, satte in en liten annons i Markbladet och skrev efterlysningar på Facebook. Det var många som engagerade sig, minst en tant ringde efter att ha sett den lilla katten, och en helg när jag jobbade på servicehuset jämte ringde min granne och sa att Ester var utanför min lägenhet! Jag kunde andas ut...

Ester

Lång tid efter det kom jag med i lokal-tv och Landet runt på SVT, då jag var med på blinddating på kattcafét i Göteborg. Se inlägget här: SVT